RUTHERFORD, PATRICK [SSNE 6633]

Surname

RUTHERFORD, RUDERFORT, RUDERFURTT, RUDERFURTH, RUDDERFORD

First name

PATRICK

Title/rank

COLONEL

Nationality

SCOT

Region

DUNFERMLINE, FIFE

Text source

Patrick Rutherford (1577-1618) was a colonel in Swedish service in the first decades of the seventeenth century. He was born or christened around 1577/8 in Dunfermline, Scotland. It is not known exactly when he arrived in Sweden.

Patrick Rutherford's troops fought in Västergötland and Estonia in 1608 and Rutherford was certainly a colonel by 1611.

In 1612 Chancellor Axel Oxenstierna wanted field marshal Jesper Kruse to make use of Rutherford during the war against Denmark in 1612. It is probably this Colonel Rutherford that Fischer refers to as having 96 men in his company in 1612.

Chancellor Oxenstierna appeared to know Rutherford rather well: 2 surviving letters from the Chancellor to the Colonel from 1614 make reference to "my dear good friend" and to Oxenstierna's disappointment that he missed the opportunity to speak to the colonel in person. Another letter from Oxenstierna, dated 12 March 1614, to the town of Sigtuna declares that 'Rutherfort' has become colonel of all infantry in Uppland, Västmanland and the Dala region.

In 1615 King Gustav II Adolf ordered the town of Sigtuna to provide quarters for Rutherford and his men at a place called Tyl.

Further to his various land donations in merit of his soldiering services, at some point Patrick Rutherford also owned a house in Österlånggatan (noted as being on Valentin Nilsson's rise) in Gamla Stan, which he sold for 650 daler in 1617 just before his death.

Patrick Rutherford was apparently married to a Helen Balain/Balan (also noted as Elin Barram; and in another source named 'Burren'), who was probably a Scot. In May 1622 Jacob de la Gardie provided her with letter of gift for herself and her daughters to several bits of land in Uppland and Östergotland. In 1629 she obtained the right to sell or rent out two parts of land, and in 1630 she did indeed sell them to Jacob de la Gardie. Patrick Rutherford's widow died in a shipwreck on the way to Scotland in 1631. They had three daughters, one of whom married William Crafoord, while another married a Forratt, thus demonstrating a common pattern of intermarriage amongst the close-knit Scottish community in Sweden. The daughter was probably the Miss Rutherford [SSNE 7839] who married Captain Alexander Forratt of the Swedish navy [SSNE 4146]. A son, Anthony, died in Helsingör in debt in the 1620s, leaving his mother to clear his affairs.

Patrick Rutherford died in 1618 and was buried in Sigtuna on 24 June that year. 

Sources:Thanks to Joar Crafoord for the reference to Tyll.

Lund University Library. De la Gardiska arkivet. Ruderfurth, 506. 1622-05-29, Stockholm. Donationsbrev av Gustav II Adolf till Patrik Ruderfurths änka fru Elin Barrow på gårdar i Danmarks socken och S:t Olofs socken, en trädgård i Sigtuna m.m. Sigill i metallkapsel med lock. 48x27 cm, hopvikt 17x14 cm.

Swedish Riksarkiv, P. Sondén, Militärachefer i svenska arméen och deras skrivelser; T. Fischer, The Scots in Sweden (Edinburgh, 1907), p.75 and p.97, p.224; Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling, first series, II, 80, 164, 178. Forteckning over De La Gardieska Arkivet Historiska Handlingar, reviderad 2009 av Per Stobaeus; Stockholmsstads Tänke Böcker 1616-1617 (Stockholm, 1968), p.210-211.

The following information was provided by Ola Undin and Stefan Palm: Rutherford Patrick -1618; Yrke: Kapten och sedan Överste i svensk tjänst med eget regemente. Militärbefälhavare över allt krigsfolk i Uppland, Västmanland, Bergslagen, Dalarna och Norrland 18 feb 1614. Död: 15 juni 1618 källa: Sigtuna OI:1 p.52. Begraven: 24 juni 1618 källa: Sigtuna OI:1 p.52. Hustru: Elin Barram. Död i skeppsbrott under resa till Skottland 1631. Källa: Stockholms Tänkeböcker Del XX (10/10 1631 p.73). Barn: Anna, gift med Alexander Crafoord. Antony -162(1), Fänrik vid drabantkompaniet (1619). Bostad: Fick ett flertal förläningar 1612-14 i Danmarks socken Vaksala härad och i S:t Olofs socken Ärlinghundra härad. Se nedan: Almqvist: Frälsegodsen i Sverige under Storhetstiden, band 1. ”Redan på 1610-talet gåvo Henrik Stöörs och Patrick Rutherfords förläningar anledning till bildandet av Noors och Söder-Tihls herrgårdar”. Sid 29. ”som gåvo anledning till bildandet av Säby och Villinge sätesgårdar” Danmarks socken. Sid 44. ”Patrick Rutherford fick Norrtihl N:o 2 18/10 1612 och Södertihl N:o 1 25/3 1613, 3 mantal.” sid 287. Til, by i Ärlinghundra härad, S:t Olofs socken, bestod av två kyrkohemman (Norrtil) samt ett kronohemman och ett frälsehemman (Södertil). Kronohemmanet är sannolikt identiskt med den gård som Gustav Vasa vederkände till arv och eget från Vårfruberga kloster. Samma kronohemman som Rutherford fick i förläning 25/3 1613 och på detta byggdes säteri redan på 1610-talet. Hans änka, Elin Barram, som fick konfirmation på nämnda förläningar 29/5 1622, utverkade 29/1 1629 kungligt tillstånd att sälja två tredjedelar av sin mans samlade förläningsgods och avyttrade 16/6 1630 på grund av detta medgivande alla tre de donerade hemmanen i Til. Köpare var Jakkob de la Gardie död 1652 som 1635 ägde även frälsehemmanet, vilket förmodligen ingått i samma överenskommelse. Sid 854-55. ”Patrick Rutherford fick Vallby N:o 1, Danmarks by 2, Säfja 2, Säby 3 den 18/10 1612 plus Villinge N:o 1 13/12 1614 allt tillsammans 10 mantal. Sid 300. Räntan på dessa mantal: Vaksala härad 543 daler 12 öre 5 penningar. Och i Ärlinghundra härad 129 daler 14 öre och 5 penningar. Sid 300. Dessa 672 daler i lön per år, motsvarade nog ett par justa fastigheter på Stora Gatan i Sigtuna vid den tiden, ska kolla det. Om han överlevt som Överste i 10 år kunde han köpt hela stan! Patrick Rutherford förde ett förband skottar i Baltikum redan år 1607. Under de närmaste åren blev han överste och chef för ett regemente. Ännu 1609 förstärkte Karl IX trupperna i Baltikum, men i slutet av 1610 fördes huvuddelen av armén tillbaka till Sverige inför ett väntat anfall från Danmark och även Rutherfords regemente drogs tillbaka. I juli 1611 bröt Kalmarkriget ut. Danmark anföll in i Sverige, dels längs västkusten mot Älvsborg, dels och framför allt längs östkusten mot Kalmar. Landet var i ett trängt läge, krig pågick också på andra sidan Östersjön mot Polen och även mot Ryssland. Överste Patrick Rutherfords regemente bestod nu av fyra fänikor med skottar och irländare, samanlagt 514 man. Från Jönköping opererade Gustav Adolf under 1611 mot danskarna vid Kalmar och den svenska fältarmén grupperades sedan vid Falköping. Ett vinterfälttåg inleddes på nyåret 1612, armén gick mot Ålem nära Mönsterås och därefter genom Småland till Lidköping. Detta vinterfälttåg betecknas som barbariska härjningar från båda sidor. De värvade förbanden hade ej fått sin utlovade lön, kungen som besökte Ruther-fords regemente i maj i Lidköping, försökte stilla missnöjet. De planlagda operationerna för att hålla Älvsborg fick ändras eftersom både detta regemente och andra värvade förband vägrade delta utan sin avlöning. Fästningen föll i danskarnas händer. Rutherfords regemente mönstrades i Stockholm i april 1613, även nu hade man svårighet att få fram pengar till avlöning. Nu gällde det att ta sig an ryssarna igen. Svenskarna hade tidigare haft stora framgångar under ”Den stora oredans tid”, men senare kom motgångar och ryssarna bjöd ett mera organiserat motstånd. Det var emellertid hela tiden ett stort problem med de utländska truppernas betalning och detta var säkert orsaken till att Rutherfords regemente gjorde myteri vid ankomsten till Reval (Tallin). Problemet med myteriet löstes på ett klasiskt sätt, förbandet upplöstes och chefen befordrades till en ny befattning. Rutherford erhöll ett högt nationellt befäl i Sverige. I ett Kungligt brev av den 18 februari 1614 utnämndes han till Överste över allt krigsfolk, ryttare och soldater i Uppland, Västman-land, Bergslagen, Dalarna och Norrland. I mars månad utgick en befallning till borgarna i Sigtuna att de skulle ordna rum åt hans krigsfolk och redan i maj var han i färd med att skriva ut Upplandsknektar. Källa: Crafoord Joar och John, Tolv Kungars knektar. Stockholms stads tänkeböcker. Hövitsmannen Rutherford hade betalt 5 slagna daler till Guldsmeden Hans Olofsson i Stockholm, för att han skulle göra en silversked åt honom. På Rutherfords vägnar infann sig Ståthållaren Hans Eriksson, vilken påstod att Guldsmeden använt sig av falskt silver. Guldsmeden dömdes till det straff som ”förmäles utij thet andre capitlet utij köpmåle balken” 6 juni 1612. Swen Jönsson, stadens skrivare uppstod för rätten som fullmäktig för ädel och wälbördige Patrick Rutherfurt, och på hanss wägnar hemlade och uppbjöd till Rådmannen, ärlig och wälaktade Knut Kråka ett hus på liggande grund beläget på Österlånggatan. Näst nedanför Vallentin Nilssons hus, på södra sidan, vilket hus han redeligen sålt har för 650 daler gott gångbart svenskt mynt mm. 17 mars 1617. Markus Dyre kräver av Patrick Rutherfords fru 166 daler efter hennes sons handskrift. Frun svarade, att hon väl består skulden som var gjord medan fadern levde, men vad sonen Antonius gjort efter faderns död, det vill hon ej kännas vid. mm. 12 juni 1619 Fredrik Ludvigsson, fullmäktig för Köpmannen Thomas Jacobsson i Helsingör, besvärade sig över Fru Elin, salig Patrick Rutherfords änka, för det hon ej vill betala sin sons skuld. Vilka pengar Thomas Jacobsson skall lånat ut när de befann sig i främmande land. Pengarna hade fadern lovat betala tillbaka, men efter hans död har det ej skedt. Framgår av detta mål att sonen är död. Modern vill ej betala tillbaka sin sons skuld, eftersom han lånat mera pengar av främmande människor än som var avtalat med föräldrarna. Jakobsson hävdar att den finns en dom ifrån Helsingborgs rådhusrätt, där fadern Patrick Rutherford lovat att betala tillbaka sonens skuld. Domen blir att, när Jacobsson kan uppvisa domen ifrån Helsingborg, skall änkan Elin Barram betala skulden som framgår av domslutet. Hon säger att hon kommer att vägra och tänker föra målet vidare till Hovrätten. 14 mars 1621.

 

The following entries from the Svea Court of Appeal show Rutherford's relations with Henry Cato (possibly a Scot) and John Cootes, a burgess of London. The were kindly provided by Dr Mia Korpiola.

The Cato Case:

Riksarkivet, Sweden. Svea Hovrätt, 42 Huvudarkivet, B Registratur och koncept, Över utgångna skrivelser, a Registratur 1614-1802, 1 1614

26v (11.7.1614): Vthi Greffuens och Cammerrådz Nampn/ Förskrifft för _Patric_ Ruderfurd, Till/ Christoffer V. Wernstedt, anlangande någre / Pening:r som Swen Gunnersson borgere i/ Enköpingh är honom skÿldigh blefuen./ Aff Stokholm den 13 Julij 1614/

26v: Wår Wenlige helssen etc. Wij wele edher Christoffer Von/ Wernstedt hermedh wänligen icke förholla att Öfuersten _Patric_/ Ruderfurtt hafuer skrifuit oss till, och begäret att wij wele wa-/ra honom medh denne wår skrifuwlsse hoos edher beforderlighe,/ att efter dedh han hafuer een Summa Penninher till fämhun-/drade daler vthe ståendes hoos een Borgare i Eneköpingh Swen/ Gunnersson b:d som honom skÿldig är den och sigh besuarer att/ han ingen rådh hafuer att bettala medh, medh mindre han finge/ sin bettalning af een annan borgere i Westeråhrs Henrich _Cato_/ b:dt huilken hafuer förstucket sigh vndan, och ingen weet huart/ han är tagen wegen, Vthan något hans godz skulle wara liggi-/andes wedh wågen i Vbsala, som är till fÿra Schipp:d Vngerske/ plåthe koppar som honom tilkommer, där på för:de _Patric_/ be-/gärer _arrest_. Och aldenstund rättwijsan thet fordrer// (27) att huar och een måtte bekomma sitt igen, dedh han kan wara be-/rättiget till, hafua wij efter hans begären welet meddela honom denne wår befodringz skrifft. Och fördenskul hermz Wän-/ligen begäre, att i her vthinnan wille wara honom beforderlige/ att så frampt der i Vpsala någon sådan koppar finnas, som för:te/ Henrich _Cato_ tilkommer, i wille den till rätta _arrestere_ lathe, till des oftbe:te _Patric_ kan blöifue bettalt. Dedh wij edher/ hermz wänligen icke hafue weler oförmältt lathe. _Datum vt supra._ etc/

 

The John Cootes of London case:

Riksarkivet, Sweden. Svea Hovrätt, 42 Huvudarkivet, B Registratur och koncept, Över utgångna skrivelser, a Registratur 1614-1802, 1 1614

81v: Till H: Henrich i Alfta Sochn att inleggia/ och bettala på sin Broders Samson Ewerdt-/sons, wegna Johan Koutz  fulmechtige N:/ Patrich Rudderfurt Peninger 150 dal:/ Aff Stockholm den 10. _Decem._ etc. 614./

Wår gunstlige helssen. Wij lathe edher her Hendrich i alfta/ her med förnimma, Att Johan Kout borgere ifrå Lunden i Enge-/land hafuer _Praesenteret_ sin saak för oss, tilkenne gifuandes, att i/ hafue gået lÿfte för eder Brodher Samson Ewertsson på 150/ daler, som han honom är skÿldigh, och hade bort betala till för-/leden S. _Johannis_ tijdh, efter som begges edes Vnderschriffue och/ förseglede handskrift förmäler, huilket i icke effterkommer haf-/wen, Och fördenskuldh begäret denne förmaningz skrift/ till eder, then wij honom för rättwijsanes skuldh icke hafue we-/let wägre, förmana wij edher, att i wthan oppeholdning förnöije the-/ne brefuisere för:te Johan Koutz fulmächtige Edel och Wälbördig/ _Patric Rudderfurt_, och honom samma 150 daler tilhanda/ felle, helst medan för:te  Johan Kout icke personlig kan begifua/ sigh der hedhan, Vthan moste för sin nödige werff och ärende/ draga herifrå, och till Engeland igen. Och der i honom icke/ nu stelle honom tilfridz, då måge i wara förtänkte att sua-/ra honom till rätte, när och huart han eder wardher for-/drandes. Dette i wette att effterrätta./ _Datum vt supra etc._

HouseinStockholm

Service record

SWEDEN, PATRICK RUTHERFORD, SIGTUNA

Arrived 1608-01-01, as CAPTAIN

Departed 1618-06-15, as COLONEL

Capacity OFFICER, purpose MILITARY